| Föreningen
Södra Sveriges sjuksköterskehem tillkom 1903. Det hade
då funnits en utbildning för sjuksköterskor på Lunds
lasarett sedan 1892 som bekostades av Malmöhus läns
landsting. Kursens längd var åtta månader och
omfattade både teori och praktik. Man antog varje
år sex elever. Snart fann man dock att kursen var för
kort och dessutom stannade sjuksköterskorna inte kvar i
landstingets tjänst.
Röda korset hade sedan
1895 en filial i Landskrona som drev en
sjuksköterskebyrå dvs. förmedlade arbete till
sjuksköterskor. Denna filial skickade 1898 ut ett
upprop undertecknat av 258 personer och uppmanade där
alla, som ansåg det viktigt att driva ett
sjuksköterskehem i Södra Sverige, att skänka pengar
eller gåvor till detta ändamål. Man fick in 8 200
kronor och genom marknader, teaterföreställningar m. m
fick man in 15 200 kronor. Sparbankerna i Lund skänkte
6000 kronor. År 1899 hölls ett möte där en kommitté
på sju personer bildades som fick i uppdrag att lägga
fram en plan till vad som kom att kallas Södra Sveriges
sjuksköterskehem. Planen var klar 1901 och förutom att
utbilda sjuksköterskor skulle anstalten också vara en
kommissionsanstalt, dvs. en arbetsförmedling för
sjuksköterskor. Den skulle också vara ett hem för
elever och anställda sjuksköterskor. Anstalten skulle
ligga i Lund där det största lasarettet fanns med
flest specialiteter.
Man beslöt den 18 maj
1901 att bilda en förening med namnet Södra Sveriges
förening för sjuksköterskehem som sedan kom att
ändras till Föreningen Södra Sveriges
Sjuksköterskehem, SSSH. År 1903 startade skolan i
förhyrda lokaler i ett hus på Paradisgatan i Lund.
Detta hus, kallat Thomanderska huset, finns numera på
Kulturhistoriska museet i Lund. Utbildningen skulle vara
tvåårig och sex elever skulle antas. Orsaken till att
det tog två år innan utbildningen startade berodde bl.a. på att landstinget länge motsatte sig att
utbildningen skulle vara tvåårig, då man inte
trodde att någon skulle vilja gå en så lång tid.
Styrelseordförande i föreningen var professor Jaques
Borelius som varit en eldsjäl under hela förarbetet.
Den första föreståndarinnan var Thomasine
Reuterskiöld. Antalet elever ökade snabbt och var 1920 uppe i 20
elever per år. År 1923 byggdes det nya Hemmet
på Helgonabacken och elevantalet kunde ytterligare
utökas och man tog 1924 in 65 elever. Nu
förlängdes också utbildningen till tre år. Man hade
också tagit över en kortare utbildning i Malmö och fick
därmed tillgång till praktikplatser även där.
Verksamheten bekostades av donationer, anslag från
landsting och från städerna Lund och Malmö,
elevavgifter samt avgifter som togs ut av
sjuksköterskebyrån för sin förmedling.
Sjuksköterskor som utbildats vid skolan erbjöds medlemskap
i föreningen. Från och med 1921 överenskom
man med Lunds lasarettsdirektion att eleverna skulle
sättas in på lediga undersköterskeplatser och deras
avlöning skulle gå till hemmet, en ordning som kom att
kvarstå fram till 1970, då utbildningen togs över
av Malmöhus läns landsting. Skolan fick namnet
Sjuksköterskeskolan SSSH.
Förening Södra
Sveriges Sjuksköterskehem blev helt ideell och dess
uppgift blev att förvalta föreningens donationer och
fördela avkastningen i form av stipendier och bidrag
till medlemmarna för utbildning, forskning och
utvecklingsarbete inom omvårdnad. |